Svara på följande fråga:
Om du likt sydamerikas ledare och folk skulle använda dig av socialistiska idéer för att bygga din egen ideologi, vilka delar skulle du anamma, och vilka delar skulle du dissa?

Socialismen är i grund och botten en fin tanke, på många plan. En fin tanke som dock i vissa fall kan bli något orealistisk. Enligt socialismens ursprungliga tankar så strävar man efter ett utopiskt samhälle där ingen jord ägs av någon och allt som marken producerar, ska fördelas jämt till alla som behöver. En tanke som denna låter i mina öron väldigt bra, men enligt mig så är det totalt ologiskt att det faktiskt skulle vara möjligt att få ett sådant system att fungera. Extrema socialister anser att vi inte ska ha någon stat över huvud taget, att folket själva ska styra, och det är också en tanke jag inte stödjer. Jag tror att det skulle uppstå kaos om vi inte hade någon som visade oss vägen och gav oss hjälp i rätt riktning. Jag håller med Eduard Bernstein när han menar att proletariatets diktatur inte går att införa, med tanke på att de olika yrkesgrupperna har olika levnadssätt och olika anspråk på livet.

Jag tror inte heller på att man ska skapa förändring genom våldsamma revolutioner. Eller, på ett sätt så gör jag faktiskt det, med tanke på att vissa förhållanden kräver så stor ändring, så snabbt, att folket kanske måste bruka våld i någon form, mot makthavarna, bara för att lyckas bli sedda och hörda, helt enkelt. Men om man lyckas skapa en stadig grund i samhället, med goda och rättvisa rättigheter för alla (lättare sagt än gjort, kanske, men ändå.) så kanske man till slut har lyckats få levnadsförhållanden som är hållbara i längden, genom att skapa reformer och dylikt. På så sätt tror jag att man på sikt kan undvika våldet och revolutionerna.

Socialismens grundtanke säger att man ska ha tilltro till folkets, dvs. alla människor tillsammans, förmåga att lösa problem, både inom ekonomin och politiken. Jag anser det vara viktigt att alla människor får göra sin röst hörd på något plan, t.ex. genom allmän rösträtt. Om det sedan är "arbetarklassen" som utgör en majoritet så kommer ju deras röster bli hörda på så sätt.
Enligt det socialistiska sättet att tänka, ska arbetets vinst gå tillbaka till arbetarna. I den frågan står jag på den socialistiska sidan, då det i mina öron låter fullständigt rimligt att man ska få lön för mödan. Högt uppsatta personer ska inte få rätten att roffa åt sig de stora vinsterna, då det inte heller är dem som utför grovarbetet. På så sätt tror jag även att man kan minska klasskillnaderna i samhället. Följer man dessa tankar så är det inte lika självklart att proletariatet ska ha det "dåligt" ställt.

"Att ta från de rika och ge till de fattiga" är en catchig slogan, men kanske inte så realistisk. Är man rik så ska man självklart inte behöva skämmas över det, eller på något sätt antas vara överlägsen. Väljer man att utbilda sig till kirurg, istället för städerska, ska man självklart belönas för det. Men de människor som aldrig får en möjlighet till utbildning, de som inte har något annat val än att stanna kvar i "bottenskiktet" bör, enligt min mening, få hjälp i ekonomiska frågor, och även eventuell hjälp med utbildning. Men precist hur detta ska gå till kan jag dock inte svara på.